Skolmössor
Lång tid efter "68-rörelsen"
så fanns det i stort sett inga skolmössor - förutom student-
och studentexamensmössor - som användes i Sverige. Emellertid
har det de sista åren börjat beställas en del
abiturient(gymnasie)- och real("högstadie")mössor. Detta tillhör
dock undantagen och listan som följer härnedan visar därför
mestadels historiska mössor som användes förr.
Det har funnits en mängd skolmössor i otal varianter och det
är därför närmast omöjligt att lista alla. Vi emottar
tacksamt alla uppgifter på gamla skolmössor - hur den såg ut,
när den användes och hur mycket osv...
Dessa skolmössor var veterligt alltid i en mörkare färg, oftast mörkblåa eller svarta. Detta innebar alltså att de var tämligen lika bland annat den gamla vinterstudentmössan i Lund, och bidrog således i hög grad till att denna vinterstudentmössa slutade användas på 1930-talet (studenterna ville ju inte förknippas med t ex småskoleelever).
Folkskolemössor
Folkskolemössor användes dagligdags på sina
håll av s k småskoleelever, dvs i princip dagens låg- och
mellanstadium. Exakt under vilken period de användes är ännu
inte bekant, men troligen började de användas kring förra
sekelskiftet och bars sedan fram till 1950-talet.Dessa mössor
användes inte i alla skolor och landsändar utan verkar ha
använts flitigare i universitetsstäder, förmodligen påverkade
av studenternas studentmössor som bars dagligdags.
Nedan följer en artikel om skolmössan som tacksamt fått
lånas från Stockholms
skolmuseum:
-Alla grabbar hade skolmössa. Man kunde inte gå utan mössa.
Det var en ripsmössa och den skulle man ha på sig så fort det
var vår. Hur mycket man än frös om öronen, så skulle man ha
den där skolmössan på . Det var manligt eller så att säga
tufft. På vintern hade vi de där runda skinnmössorna med
öronlappar.
-Det härligaste som fanns, det var när en grabb stod och
pumpade upp vatten i ens mössa ur dom där vattenkastarna som
fanns för hästarna, och man fick dricka ur den.
-Man fick en ny mössa till varje examen. Dom var rätt billiga.
Köptes i affärerna. Det gick åt en varje år. Den var
användbar till mycket. Man hade den till att slå ihjäl flugor
med och man hade kulorna i den då man skulle spela kula.
Skärmen var av celluloid. Man var tjusig i den när man hade den
litet på sned och litet tillbakadragen. Snyggare än
studentmössornas modell var den.
-Flickorna hade hattar. Under lektionerna hängde mössorna på
krokar i korridoren. Man kände igen mössan på den särskilda
stukningen. Det kändes direkt när man tog på den. I
mössaffären stämplade dom in ens initialer. Det var ett
tjusigt plagg!
(Intervju av Runo Ryde´n, född 1907, Katarina södra
folkskola, Stockholm)
Vidare ett utdrag (något redigerat) ur Hans Blocks
bok "Guds
barns träldom":
"När jag började skolan (ca 1945), ville jag ha
skolmössa. Det var modernt. Mina kamrater hade dem. Mina bröder
fick skolmössor, som byttes varje år. Detta var inte
nödvändigt, för mössorna var inte utslitna, och man kunde
byta plyschranden mot en i ny färg eller lägga till en
silverring för att visa ägarens nya status. Men jag fick ingen
skolmössa, och jag ville inte ha keps, för det ansåg jag
skamligt. I stället hade jag min toppluva för sommarbruk,
vilket var besvärligt av flera skäl. Den var svår att ta av
och krävde två händer att sätta på, när man hälsade på
folk på gatan. Den rufsade till håret. Det var kallt om öronen
på vintern. Men jag ville inte ha kepsen, utan envisades.
Långt senare förstod jag, varför Pappa nekat mig skolmössan.
Det var inte endast för att jag var minst och bortglömd.
Läroverksmössan var ett klassmärke: 15 procent av en årskull
gick i realskola eller motsvarande, 10 procent i teoretiskt
gymnasium. Till högre skolor kom man efter att ha pluggat och
fått bra betyg. Det var något att vara stolt över och visa med
en mössa. En folkskolemössa var ingenting.
1951 kunde äntligen skammen avtvås. Det sista barnet började
på realskola, och Pappa kunde köpa en realmössa i stället
för toppluvan. Men efter fyra års skolgång blev det
inte så roligt att få bära det gråa klassmärket - man
kallades gråsiska eller seskedjävel".
Realskolemössor
Hallstaviks Samrealskolans avgångsklass 1957 (foto utlånat av
Jan Björk, mannen längst upp)
Realskolan var en forsättningsskola efter "småskolan" i princip motsvarande dagens högstadium. Realskolan som skolform började avvecklas på 1950-talet för att vara helt ersatt av högstadium vid det tidiga 1970-talet. Kring föregående sekelskifte började man använda denna realskolemössa som realskoleexamensbevis. Dessa mössor såg ut precis som den vita studentmössan undantaget att färgen på kullen var stålgråblå eller liknande färg. Kring sekelskiftet var studenterna mycket upprörda över att bl a realskoleeleverna lade till sig denna mössa. På Chalmers i Göteborg blev studenterna år 1908 t o m så uppbragta så man beslöt sig för att sluta använda sin Chalmersmössa (men redan året därpå beslöt man sig för att återuppta mössan).
Realskolemössan användes ursprungligen fram till slutet av 1960-talet, men har faktiskt under 1990-talet på sina håll börjat användas igen av dagens högstadieelever - och detta kan man mycket väl göra!
Under studietiden på realskolan användes det även in på 1950-talet en mörk variant av realskolemössa.
"Abiturientmössor"
Ovan: Klassisk modell på abiturientmössan med den i metall broderade kvisten framtill
Abiturientmössa (denna från från Karlstad). Det var under många år tradition att man sista tiden innan studentexamen förvanskade sin abiturientmössa med brodyr eller annan "vanvördig" utsmyckning
När man studerar på gymnasiet så kallas man gymnasist eller sista gymnasietiden för abiturient - och det är det man i det fallet är och alltså inte "student" som många idag tror att man är. Någon gång på 1800-talet börjar dessa abiturienter att bära en mörk mössa med en broderad lagerkrans eller skolans emblem framtill. Denna mössa bar man dagligdags under de tre år det tog fram till studentexamen. Studentexamensdagen slängde man ofta ut abiturientmössan från fönstret och satte sedan på sig den vita studentmössan.
Under samma årtionde var det även vanligt att man dagarna innan studentexamen anskaffade en mer parodisk mössa som var av lite sämre kvalité än en riktig mössa. Denna mössa kunde se ut i princip hur som helst - formen var dock som en studentmössa - och vanligt var att man broderade in skrift som exempelvis raljerade om respektives betyg e d på kullen.
Abiturientmössan slutade man veterligt använda på
1960-talet, men den har börjat användas lite igen på
vissa gymnasier under 1990-talet.
Aiturientmössa som på 2000-talet
bärs på
Lundsbergs gymnasium (på bilden dock bakvända).
Seminaristmössor
Förr kallades de skolor där man utbildade lärare för "Seminarier", dvs man gick på lärarseminariet. Sedan slutet på 1960-talet är emellertid dessa seminarier inkorporerade i universitets- och högskoleväsendet. Seminarieeleverna bar en mörk mössa som mångt och mycket liknade den gamla Lunda-vintermodellen. Dessa mössor användes av de flesta dagligdags, men de verkar ha börjat försvinna (troligen mycket p g a att skolelever börjat använda liknandde mössor) i slutet av 1920-talet även om de bars in på 1930-talet eller in på 1950-talet av enstaka.
På seminariet i Göteborg bar man en mörk mössa där man
satte soutager längs med strimmeln - en soutage ytterligare för
varje år tills man i sista klass hade fyra soutager längs
strimmeln. Dessutom hade man ett metallmärke framtill på kullen
föreställande någon typ av lagerkrans.
Seminariemössan i Göteborg (annons
ur "Julriset" 1925)
Göteborgsseminarister i gröngräset ca 1925
I Växjö bar seminaristerna en mössa med svart kulle med mörkblå strimmel, en ca två mm bred guldsoutage som löpte
längs med sömmen mellan kulle och strimmel samt gulblå det
gulblå kokard.
Åseda i oktober 2000: Folkskollärare
Gustaf Samuelsson, 89, iförd sin gamla Växjöseminaristmössa
Växjöseminarister vid Kronobergs slottsruin ca
1931. Gustaf Samuelsson längst fram i mitten: "De sa alltid
att man såg på långt håll att det var jag som kom; jag hade
alltid mössan snedlutad..."
Vi emottager tacksamt mer information om dessa mössor eller andra traditioner kring Er skolgång; t ex hur såg mössan ut, hur ofta ni bar denna, hur många procent använde den och under vilken period osv...anders at tjoho.nu