Studentkäppen
Nations/kårband
Studentikositet
Studentordlista
Studentmössesammanfattning
Punsch
Studentoverallen
Studentsången m fl sånger
Studentmuseet i Lund
Allkårsfestivalen
Studentfester att gå på
Kulturnät Sverige

 

AKADEMISK KVART

En kvarleva från den tiden då studenterna förlitade sig på kyrkklockans ljudande varje heltimme och för att studenterna skulle hinna till lektionen förlades lektionernas början således en kvart senare (s.k. enkelkvart). Denna sed följer de flesta lärare. Om man vill att folk verkligen skall komma på utsatt tid skriver man "prick". Från och med klockan 18.00 gäller s.k. dubbelkvart, d.v.s. lektionerna börjar en halvtimme efter utsatt tid. Om man istället vill att lektionen ska börja vid exakt klockslag skriver man "prick, prick".

ALLKÅRSFESTIVAL - den största studentikosa studentfestligheten i Wexiö varje vår. Missa den inte!

AMFIUM - den stora runda festplats som ligger på campusområdet.

BRYGGHUSKÖREN - studenternas egen kör som sjunger då man minst anar det.

CAMPUS - det område på Teleborg där många studenter bor, studerar och roar sig.

CAPS - en typ av ölspel där man kastar kapsyler i andras glas. Finns även en variant som kallas "quarter".

CYKELSTÖLD - vanligt förekommande företeelse på campus såväl som i staden. Skaffa ordentligt lås redan från början.                       
DISPUTATION - doktoranden offentligt presenterar och försvarar en avhandling
DOKTOR - person som disputerat (framlagt godkänd avhandling).

DOKTORAND - person som planerar att avlägga Doktorsavhandling och som är anställd av skolan. Undervisar oftast.

EXAMEN - finns numera i tre olika varianter: Högskoleexamen, kanddidatexamen och magisterexamen.

FADDER - en äldre erfaren student som åtagit sig att hjälpa Dig som novisch att undgå de värsta fallgroparna.

FAKULTET - Organisationsindelnig i forskningsområden, t ex humanistisk juridisk, medicinsk fakultet.
FRACK - ett viktigt plagg att äga för den medvetne studenten. Skaffa genast en!

GASQUE - en traditionell benämning på studentfest.

GEORG LÜCKLIG - Viktig person för Växjö Högskolas tillkomst. Har numera en egen väg på Campus.

HÖGSKOLA - har ej några egna fasta forskningsresurser, d.v.s. lärare är skrivna vid annat universitet.

INSPECTOR - vissa nationers högste beskyddare, i regel en lärare från skolan e.d. Står för kontinuiteten inom nationen.

ISTERBANDET - Wexiös studentorkester.

KANDIDAT - förr en mycket vanlig vardaglig titulering av studenterna, t ex: "Kandidat Svensson".

KON I PLAST - ett av studenterna mycket uppskattat lekredskap (se även "kundvagn")

KORRIDOR - ett studentboende där ca 10 studenter delar på kök och gemensamhetsrum (allrummet). Rekommenderas för Dig som ny student då Du snabbt lär känna nytt folk.

KUGGA - benämningen på missad tenta.

KUNDVAGN - ett av studenterna mycket uppskattat lekredskap (se även "kon")

KÅRLEG - det lilla plastkort Du får som bevis på inbetalad kåravgift. Kortet ger Dig en rad förmåner.

LUNDS UNIVERSITET - allas vårt moderuniversitet, då Växjö universitet en gång var filial till Lund. Passa gärna på och besök denna trevliga studentstad någon gång.

MJÖDNER - ett f.d. studentdiskotek mitt inne i staden. Numera huserande i annan lokal vid namn "Stallarna".

NATION - en förening som anordnar allt ifrån sport och kultur till temafester och baler. I Wexiö finns det f.n. 5 stycken nationer. Närmast ett måste att gå med i någon.

NATIONS/KÅRBAND

NOLLNING - benämningen på mer eller mindre förnedrande riter som vissa (främst programstuderande) "tvingas" genomgå vid terminsstarten. Novischerna kallas här i regel för "nollor".

NOVISCH - benämningen på Dig som ny student (eg. novitie) i "södra Sverige". I Uppsala och däromkring kallas Du istället för "recentior" ("recce").

OLYMPEN - Idrottshallen på Campusområdet (förr restaurangen i huvudbyggnaden)
OPPONENT - Den som granskar och kritiserar en uppsats eller avhandling.
OVERALL - praktiskt plagg som många studenter bär då man vill spara sina finkläder.

PREFEKT - person som är ordförande i institutionsstyrelsen.

PROFESSOR - en person som leder forskningen som företrädare inom sitt ämne. Professorerna kan även undervisa.

PUDAS - en studentpub/disco som har öppet på torsdagar. Ligger i källaren på Seminarievägen 24 B. Medtag nations- eller linjeföreningskort, kårleg samt fotoleg.

PUNSCH - alkoholhaltig söt dryck som traditionellt drickes vid nästan alla studentfester.

RABATT - ges mot uppvisande av kårlegitimation inom en rad områden.

REKTOR - skolans högsta höns

RESPONDENT - en person som försvarar t ex en uppsats eller avhandling.

SEXA - förr en benämning på huvudfesten, numera dock en typ av efterfest som bör hålla på till åtminstone klockan sex på morgonen.

SEXMÄSTERIET - kårens festgrupp - numera tyvärr vilande.

SFS - en förkortning för Sveriges Förenade Studentkårer. Denna paraplyorganisation tar nationellt till vara studenternas intressen, bl.a. har man framtagit det s.k. "SFS-kortet" vilket t ex ger reserabatter.

SISTE APRIL - traditionell benämning på studenternas "Valborgsfirande" då den vita mössan påtages

SIVANS - studentpub/disco som har öppet måndagar, onsdagar och lördagar. Medtag nationskort, kårleg samt fotoleg.

STALLARNA - det största studentstället i Wexiö. Har öppet på tisdagar, torsdagar och fredagar. Medtag kårleg och fotoleg.

STUDENTIKOS - om man är "skojfrisk" och allmänt galen kan man karakteriseras som detta.

STUDENTKÄPP

STUDENTMÖSSA - skall bäras jämt av den som studerar vid akademiskt lärosäte; numera mest kring Valborg.

SPEX - ett skämtsamt studentskådespel där oftast männen spelar alla roller

SPÄX - ett skämtsamt studentskådespel där männen spelar kvinnoroller och vice versa. Spelas varje vår på Wexiö teater.

TEGNER ESAIAS - en för studenterna mycket betydelsefull person. Har bebott Tufvan.

TENTA - hemska prov som studenterna ställs inför. Klarar man den inte kommer det alltid en omtenta.

TUFVAN - studentkårens hus som ligger mitt på campusområdet.

UNIVERSITET - har egna fasta forskningsresurser och äger rätt examinera doktorer och professorer.

QURATOR - i studentvärlden oftast en benämning på nationens högsta ämbetsmän.

VALBORG (Se "Siste april) - en stor studenthögtid då bl.a. den vita studentmössan påtages.

VEJDE PG - hade stor betydelse för Växjöhögskolas tillkomst. För den vanlige studenten mest känd som benämningen på vägen som går till universitetet.

VUGI - studenternas egen idrottsförening.

ÅGREN, ÅNGEST, ANGST - drabbar den student som slits mellan studentlivets frestelser och studiernas krav.

ÖVERLIGGARE - kallas den som studerat en tid längre än vad som egentligen skulle ha varit fallet. Kan möjligen även tillskrivas någon som inte studerar längre men som hänger kvar i studentlivet, tex en Inspector.

Nations/kårband

Nations/kårbandens historia är inte helt lätt att klarlägga. Säkert är dock att föregångarna till dessa fanns med i militärens klädedräkt fr o m 30-åriga kriget på 1600-talet (en typ av föregångare till uniformen) och att man ibland hade en värja fäst i det. Att bära värja var ju också mer eller mindre ett obligatoriskt signum för de svenska studenterna fram till tidigt 1800-tal (åtminstone in på 1810-talet); inte minst eftersom ett av nöjena man hade var att slåss med allmogen. Om man emellertid hade något slags band att bära värjan i är emellertid inte veterligt klarlagt. Detta med värjan lär vara anledningen till att man bär kårbandet från höger axel, d.v.s de högerhänta kunde lättare få tag i värjan med "rätt" hand om den satt på vänster sida. Hur som helst, kårbandets moderna variant i Sverige lär ha uppkommit långt senare, och då i ett betydligt fredligare sammanhang.

Valborgsmässoafton, eller "siste april" som det i vissa studentikosa kretsar traditionellt heter, är traditionellt en allmänt stor festdag för studenterna. På 1920-talet i Lund ansåg Universitetets företrädare att detta festande blev lite väl "blött" och vilt (alkoholfrågan var väldigt debatterad under 1920-talet, och kulminerade 1923 med en folkomröstning om ett eventuellt förbud mot alkoholförtäring), och man instiftade då år 1928 de s.k. "siste april lekarna". De finns kvar än idag och innebär att nationerna samlas för att nationsvis kämpa för sin nations ära - någorlunda nyktert - i allehanda grenar såsom dragkamp och höjdhopp.

Efter lekarna samlades man till en stor sittning med spex i AF:s stora sal. Den nation som hade vunnit fick sitta vid det bord som hade de mest statusfyllda platserna, d.v.s. längst fram där man såg bäst. För att visa vilken nation man tillhörde (på denna tid var ju också nationerna mer hembygdsbetonade - var man från västergötland så var man i regel med i Västgöta nation o.s.v.) började man då använda nationsband till högtidsdräkten, d.v.s. ett oftast 3,5 cm brett band snett över bröstet från högra axeln. Varje nation hade och har sin speciella kombination av färger och mönster. I regel komponerade man ihop dessa färger efter landskapsvapnets färger.
Sverige var även vid denna tid väldigt tyskinspirerat, och eftersom de tyska studenterna i a f sedan 1800-talet använt dessa så kan man väl antaga att även svenskarna blev inspirerade av detta bruk.

Sedan denna tid har bruket med dessa band spridit sig i student - Sverige, och Wexiö studentkår, några av nationerna och någon linjeförening har  naturligtvis sina varianter. Östgöta nation har t ex rött, gult och blått i sin variant. Mycket vanligt är också att de mer eller mindre parodiska studentordnarna brukar bära ett eget band - ett s k ordensband.


Den Scweiziska "nationen" Halleriana Bernensis i full paraddress med bl a "nationsband" över bröstet


Wermland, Lund och Helsingkronas nationers band (Lunds universitet)

"Regler" för bärande:

Nedan följer lite exempel på hur studentbanden kan se ut:


Östgöta Nation i Wexiös band


Vivatordens band (studentorden grundad i Wexiö)


Västgöta Nation i Lunds band


Wexiö studentkårs band


Norrlands nation i Wexiös band

Studentkäppen

Att bära värja var mer eller mindre ett obligatoriskt signum för de svenska studenterna fram till tidigt 1800-tal (åtminstone in på 1810-talet); inte minst eftersom ett av nöjena man hade var att slåss med allmogen. Studentkäppen ersatte sedan värjan i början på 1800-talet I slutet av 1700-talet förbjöd Universitetsledningen och polismakten emellertid studenterna att bära värja efter att man utkämpat alltför våldsamma bataljer med allmogen medblodsvite som följd. En student bar sedan under ca 100 års tid alltid denna käpp tillsammans med studentmössan, och det var fram till omkring 1920-talet för de flesta studenter helt otänkbart att gå ens den minsta promenad utan denna käpp (och studentmössa).


Sedan denna tid kan man väl säga att käppen har kommit att användas allt mindre för varje år, och numera används den nästan enbart då man har tagit studenten och hyllas på skolgården (samt möjligen då man som vidarestuderande student går på bal e.d.). Men fram till slutet av 1960-talet gick många och stoltserade med käpp och studentmössa i staden, i alla fall ett par dagar efter examen.

Utseendet på käppen har skiftat en del med åren. Ursprungskäppen var förmodligen en vanlig käpp - om än lite tunnare - med rundat handtag. Sådan såg den huvudsakligen ut fram till sekelskiftet, för att sedan någon gång kring 1920-talet nästan helt ha försvunnit till förmån för en "rak" käpp med en liten "huvudknopp" samt "fot" i silver. Denna knoppkäpp verkar de flesta studenter ha haft när man kom som ung novisch till lärosätet - men snart bytte man ut denna emot den mer praktiska käppen med rundat handtag.

Detta att bära studentvärja var inte bara en svensk sed, utan verkar även ha varit legio bland studenter i övriga Europa. Detta gällde inte minst i tysktalande områden, där man än idag bland ett fåtal utkämpar fäktningsdueller (s k mensur). Det sägs att de som i sådant sammanhang erhållit rispa, med ärr som följd i ansiktet, tillerkänns en viss status!

Fäktningen är emellertid inte helt försvunnen i studentsverige - i t ex Lund så har studentkåren fortfarande kvar en speciellt utsedd fäktningsansvarig. Dessutom finns på många håll fäktningskurser i studenternas idrottsföreningars regi (bl.a i Wexiö).

Studentikositet

Studentikos, vad betyder det? Slår man upp ordet i uppslagsverk förklarar man det oftast kort med "uppslupen" eller "skojfrisk". Detta är emellertid långt ifrån en heltäckande beskrivning.

Länge har universitets- och högskole studenter varit en lite särskild grupp i samhället. De har generellt besått av unga människor förutbestämda och skolade till att ta initiativ, ifrågasätta och kritiskt granska emedan de förväntas bli samvärldens ledare. Dessutom är de flesta unga och har nyligen flyttat hemifrån. Dessa förhållanden gör att många studenter blir lite "rebelliska", d.v.s man vill inte riktigt anamma vuxenvärldens seder och bruk; istället så driver man med dessa på olika vis - man blir studentikos.

Det är således studentikost att vara obstinat mot gamla och nya påfund och regler, t.ex. de "nya" stavningsreglerna. Det är likaledes studentikost att förvalta gamla bland "vanligt folk" mer eller mindre utdöda traditioner, samt att på ett satiriskt sätt överdriva firandet av inarbetade högtider.

Överdrifter, satir och självironi är alltså centrala begrepp. Bra exempel på detta är t. ex att när linjeföreningen Vädur-T lades ned uppsattes en gravsten som minnesruna med texten "Här vilar Vädur-T", och seden att man bör skriva tionde omtentan (av samma tenta) i frack.
Kort sagt, allt som är mer eller mindre annorlunda och får folk att höja ögonbrynen och fundera är studentikost. Ett utmärkt exempel på detta var Sexmästeriets traditionella Vägra vinter-demonstration.

Att vara studentikos kan vidare även närmast beskrivas som en känsla. En känsla för vad som är roligt och vad som är rätt och fel. Det är t. ex inte studentikost att sno kårens datorer eller lasarettsskylten, men det anses av de flesta studenter studentikost att sno kommunens tråkiga flagga, vägverkets koner och stormarknadens kundvagnar. Det är likaledes studentikost att sjunga Tore Skogmanvisor i Stallarna-kön, men det är inte studentikost att slåss.

Alla studenter kan inte heller vara studentikosa, eftersom vissa saknar humor och den rätta andan för detta. En äkta studentikos person är ofta någon som utåt sett verkar väldigt "oseriös", men som i själva verket uträttar väldigt mycket i det tysta. Studentikos är ofta inte heller något som man är direkt då man börjar studera, utan man inskolas i detta med tiden.

Studentmössan


Studentmössan uppkom på 1840-talet som en gemensam symbol för att man var universitetsstuderande, och skall därför till största delen ses som ett "kårmärke", d.v.s som en symbol för att man är studerande vid universitet/högskola.
Då man idag "ta´r studenten" och ikläder sig den vita mössan, skall man alltså se detta som en symbol för att man uppnått kunskapsnivån då man äger rätt att påbörja akademiska studier på universitet/högskola.

Idag finns det ett otal varianter av studentmössor på landets gymnasier och universitet/högskolor. Här omnämns dock endast de ursprungliga huvudvarianterna:

*Studentmössa - Lundamodell: Mer upprättstående, hög modell. Kant i marinblått, kulle i vit sammet, rött foder, blågul kokard.
Denna mössa är den mest rätta för de som tager studenten i Wexiö, då de allra flesta som väljer att studera vidare kommer att studera i "Södra Sverige" (i princip söder om Jönköping/Göteborg), samt inte minst p g a att Wexiö högskola är en gammal filial till Lunds universitet.

*Studentmössa - Uppsalamodell: En mer pösig, hängande modell. Kant i svart, kulle i vit sammet, blågult foder, blågul kokard. Denna mössa bör företrädesvis bäras i mellersta och norra Sverige.

Studentmössan bars förr i princip jämt, även av de som inte studerade vidare. Här fanns dock en oskriven regel att man inte borde bära studentmössan mer än två år efter studentexamen (om man inte studerade vidare). På valborgsmässoafton vid elden, samt då man gratulerar annan nybakad student bör man dock alltid bära sin studentmössa även som icke
aktivt studerande student.
Som vidarestuderande student bör man absolut bära mössan vid större akademiska högtider såsom bal, diverse jubileum, allkårsfestival, Valborg, nationaldag, Rektorsuppvaktning osv.

Normalt gäller regeln att kvinnor alltid äger rätt bära mössan överallt, medan männen endast bär mössa inomhus om man bär högtidsdräkt. Pubar, diskotek, större affärer o.d. är emellertid i regel att räkna som offentlig lokal, och det anses av de flesta vara riktigt bära mössan även vid dessa tillfällen.

Vid större akademiska högtider såsom t ex Valborg bör man likaledes bära mössan inomhus under hela tillställningen.

Om ni har någon synpunkt e d v g kontakta undertecknad.

/Anders Samuelsson
E-post: anders   at   tjoho.nu