Utrikes studentmössor
Vi emottager gärna
all sorts information om utrikes studentmössor eller övriga
studentrelaterade traditioner till anders at
tjoho.nu
Anglikanska
Baltiska
Belgiska
Danska
Finska - finska utskottet
Isländska
Italienska
Norska
Tyska
Schweiziska
Österrikiska
Anglikanska studentmössan
I de anglikanska länderna (främst
Storbritannien, Nordamerika och Australien) använder man
veterligt nästan aldrig någon typ av studentmössa under sin
studenttid, utan denna används istället som ett bevis för att
man examinerats vid ett akademiskt lärosäte. Det kan dock
tydligen förekomma att man - i a f i USA - innan examen
använder en mer parodisk (om den nu kan bli mer parodisk) mössa
som liknar den vanliga svarta examensvarianten, men då istället
i någon annan färgsättning.
Universitetslärare under universitetsfilialinvigningen
1967 i Wexiö
Den anglikanska studentmössan är alltså
egentligen främst en utexamineringsbevis, och används därför
främst av akademiska lärare - främst i Storbritannien.
Man använder även talar och gown; dvs olika typer av
slängkappor (se bilden ovan).
Baltiska studentmössan
Vid slutet av 1800-talet, men framförallt under
självständighetstiden mellan världskrigen, uppstod enligt
främst tysk förebild de baltiska nationerna. Dessa skapade
snart sina respektive studentmössor. Emellertid förbjöds alla
nationer under sovjettiden från 1940 till slutet av 1980-talet.
Trots detta så verkade man ibland underjordiskt, men
framförallt utomlands, och idag finns det utomlandsversioner av
dessa nationer i bl a Sverige och USA. Vid lsutet av 1980-talet
började så en efter en av dessa återuppstå även i Baltikum,
och idag torde de flesta vara inomlandsrehabiliterade.
Estniska studenter för nationen
"Eesti Uliopilaste Selts" marscherar 1997
Man verkar även använda de s k "nationsbanden"
nästan lika flitigt som de tysktalande länderna.
Liksom den svenska studentmössan tillkom den danska varianten
som ett led i studentskandinavismen. Den första varianten uppkom
till studentmötet i Kristiania (nuvarande Oslo) 1851, och var en
grå skärmmössa (em s k "kaskett") med en ganska
pösig kulle av tunt tyg. Dessa användes endast under de stora
nordiska studentmötena och blev aldrig populär. Istället
började man år 1857 - trots "Studenterforeningens"
seniorers protester om att den påminde för mycket om den tyska
studentmössan - allmänt bland studenterna använda en helt
svart kaskett med ett silversnöre mellan strimmeln och kullen
och den rödvita nationskokarden (efter några år satte man
även ditt Dannebrogsordens malteserkors i kokarden). Efter 1885
började man även använda en mössa med vit kulle på sommaren,
och vid sekelskiftet byttes den svarta strimmeln emot en röd -
dagens studentmössa är alltså röd och vit precis som den
danska flaggans färger.
Emellertid fortsätter de akademiska sång- och
skytteföreningarna att använda den gamla helsvarta mössan med
silversnöre eftersom den ses som en slags uniformspersedel.
Under åren 1877 fram till omkring år 1920 använde även de s k
"studinene" - de kvinnliga studenterna - en mössa med
tofs (både den med svart- och vit kulle förekom och tofsmössan
kallades ofta för "kvasten") eftersom de hade svårt
med de dåtida håruppsättningarna. 1920-talets kortklippta
hårmode på kvinnorna gjorde därefter denna kvinnliga typ av
studentmössa överflödig, och man använda istället den
"vanliga" studentmössan utan tofs.
Omkring år 1930 blev de danska studentmössorna en ovanlig syn
eftersom man tyckte att de inte behövdes eftersom det blivit så
vanligt att ta examen. Men under andra världskriget började man
använda dessa igen som en protest emot tyskarnas ockupation av
landet.
Efter studentrevoltåret 1968 användes dessa mössor åter
mindre, men idag är de åter en vanlig syn under
studentexamensdagarna, och under vissa akademiska högtider.
Dessutom tager gamla f d studenter ofta på sig mössan under
promenaden på aftonen under den danska helgdagen "Store
bededag" 4 veckor efter långfredagen.
Island fick sitt universitet år 1911, och då
man fortfarande under den tiden var en del av Danmark så fick
också denna mössa drag av den danska mössan. Således har
denna svart strimmel med vit kulle, och i kanten mellan dessa
löper en blå-vit-röd snodd. Dessutom har man den isländska
blå-vit-röda nationalkokarden belagd med en femuddig stjärna i
vitmetall med markerad rand fäst framtill på den vita kullen.
Italienska studentmössan
Den lär finnas, men vi vet inte mycket om den mer än att den ska ha tre kanter som en "Napoleonhatt"...
Troligtvis tillkom den första riktiga norska studentmössan
("studenterlue") inför det stora
studentskandinavistiska mötet i Köpenhamn år 1845. Denna
skärmmössa var svart med en röd-vit-blå nationakokard längst
fram.
År 1852 ändrade man mössan något - kullen veckades upp mot en
knapp överst, man hängde en kort silkestofs
("dusken"), mellan kant och kulle nalde man en vit
snodd och kokarden belades med en Minervabild i profil, av
silver.
1856 förlängdes tofsen så att den blev ungefär 25 cm lång.
Fram till 1960-talet var sedan denna norska
mössa i allmänt bruk - inte minst på nationaldagen den 17 maj.
Idag är emellertid bruket av studentmössa mestadels praktiserat
tiden kring studentexamen och norska studenter förknippar ofta
denna mössa med gymnasieelever. Emellertid används den också
vid vissa akademiska fester (främst av internationell
karkatär).
Norska blivande studenter 17 maj tidigt 1990-tal
Tyska studentmössan
Två studenter ifrån nationen
"Berna Bernensis", Schweiz
Berna Bernensis...
När den tyska varianten på studentmössa
uppkom vet vi här inte, men den verkar föga förvånande
(preussisk militär anda!?) ha en längre tradition än de
nordiska varianterna, och detta märktes bl a då det uppkom
protester ifrån vissa håll i Danmark då de danska studenterna
på 1850-talet skaffade sig en tyskliknande studentmössa
(danskarna hade ju nyligen förlorat landområden i södra delen
av landet till tyskarna).
Tysk student från nationen
"Rhenania", Tyskland
Tysk öldrickande student från tiden kring förra sekelskiftet
Dessa mössor används av de tyska studenterna
(även i Österrike, Schweiz och även i andra gamla tysktalande områden som t ex
Ungern, Italien, Baltikum m fl) som ett tecken på medlemskap i
den tyska varianten på studentnationer,
"verbindungen", en typ av "nationer". Dessa
föreningar finns i ett otal olika kategorier (exakt vad alla
dessa står för och sysslar med undandrar sig i dagsläget denna
sidas intresse - meningen är här att visa på
studenttraditioner som finns, främst persedelsmässigt) och har
tyvärr kommit att förknippas med högerextremism, varför de
idag är lite marginaliserade. Emellertid har tydligen med
början på 1990-talet många av dessa föreningar försökt
skaka av sig denna stämpel och medlemsantalet verkar ha ökat.
De tyska studentmössorna finns i en till synes
oändlig mängd färger och varianter. Dessutom använder man mer
är i Sverige de s k "nationsbanden", dvs
ett band i föreningens färger som löper ifrån ena axeln till
ena höften - dessa band verkar man använda t o m till t-shirt!
Nationsband används flitigt till all
klädsel...
Man använder även i vissa sammanhang en typ av militäriskt
inspirerade uniformer i vissa ceremoniella sammanhang.
Dessutom håller man i vissa av dessa Verbindungen fast vid den
något udda traditionen att utöva s k Mensur, dvs fäktningsdueller där man
gärna vill bli rispad i ansiktet för att därmed som tecken på
hjältemod erhålla en viss status...
Många tysktalande studenter tycker om
att fäktas...
Se även tysk mensursida där ni lär er allt om den ädla konsten...
Källa: Olof Gadd, Kulturen 1986, internet, samt egna undersökningar