En sammanfattande artikel om
- eller en guide till ökat medvetande
Historiken
Den svenska varianten på studentmössan uppkom ursprungligen
under studentskandinavismens allra mest hektiska tidevarv -
vilken verkade för ett ökat nordiskt/skandinaviskt samarbete -
som en samlande symbol för studenterna. Även Norge, Danmark,
Island och sedermera Finland har således sina varianter av
studentmössan. Studentmössan tillkomst är till viss del höljd
i dunkel, och det finns flera konkurrerande berättelser
angående detta. Klart är emellertid att en typ av
studentmössa (vit) bars för första gången år 1843 i
Uppsala. Anledningen till dess uppkomst skall då ha varit att
danska studenter hade kommit till staden för att i
skandinavistisk yra sammanstråla. För att dessa då skulle ha
någonstans att sova beslöt Uppsala studentkår att alla
Uppsalas studenter skulle upplåta del av sin bostad om så
krävdes; och för att de besökande skulle känna igen de lokala
studenterna bar de sistnämnda en vit mössa med svart skärm.
Troligt är dock att denna första typ av studentmössa endast
bars vid just detta tillfälle.
Inför det stora studenttåget till Köpenhamn år 1845 uppkom
emellertid återigen frågan om inte uppsaliensarna borde
anlägga ett gemensamt yttre igenkänningstecken. Sedan ett
flertal förslag varit uppe beslöt man - troligen på blivande
professorn Carl Säves förslag - att alla skulle bära en vit
mössa med svart kant, på vilken den svenska gula och blå
nationalkokarden skulle bäras. Samtidigt tog man för givet att
även studenterna i Lund skulle anta något motsvarande. Grunden
till denna mössa sägs ha varit de spanska rojalistiska
Carlisternas vita mössa med en lilja på kullen, som Herr Säve
under sin tid som krigande sjökapten på 1830-talet hade
erövrat under det dåvarande spanska tronföljdskriget.
Denna beskrivning av studentmössans tillkomst står emellertid
inte emotsagd, utan vissa hävdar istället att att någon
student - antingen Gerhard von Yhlen eller C.V.E von Zeipel - i
hemlighet låtit förfärdiga en mössa som antogs som
uppsaliensarnas kårmärke.
Hursomhelst, den 18 juni 1845 avreste i alla fall ca 160 stycken
studenter från Uppsala till det stora studentmötet i
Köpenhamn. Detta ska alltså antagligen ha varit det första
större offentliga uppträdet med mössan. Lundensarna verkar
emellertid inte ha anammat denna mössa förrän tidigast på
1850-talet, utan istället verkar dessa huvudsakligen under de
första åren ha använt den mörkblå mössan, och först senare
framåt 1860-talet alltmer börjat anamma den vita. År 1867
beslöt dock studentkåren genom en kompromiss att den mörkblå
mössan (antagligen har man tagit intryck av danskarnas svarta
studentmössor) skulle ses såsom vintermössa, och den vita
mössan med mörkblått band såsom sommarmössa.
Studentmössan uppkom alltså som en gemensam symbol för att man var universitetsstuderande, och det är först år efter år 1864 som den även börjar ses som en symbol för själva studentexamen (studentexamen började då avläggas vid läroverken - och inte som tidigare vid universiteten). Studentmössan har alltså ursprungligen inte någon akademisk tradition - som doktorshatten - utan är helt och hållet ett resultat av skandinavismen, och ska till största delen ses som ett "kårmärke", dvs som en symbol för att man är studerande vid universitet/högskola.
Den vita mössan används i Lund "siste
april" till den fjärde oktober, då man bytte/byter till
den mörkblåa varianten. Att det blev just detta sistnämnda
datum - Tegnerdagen - beror på att Esaias Tegner år 1799 intogs
som novitie på universitetet. Tegner var nämligen en av de
drivande krafterna bakom skandinavismen, och var allmänt
väldigt populär bland studenterna.
Denna vintermössa slutade sedan användas i någon större
utsträckning omkring 1930, men den används fortfarande - något
modifierad - av teknologer på många andra
universitet/högskolor, och av några andra enstaka entusiaster.
De olika varianterna
Studentmössa - Uppsalamodell: Kant i svart, kulle i vit sammet, 3 resp. 4,5 cm (förr över 5 cm) hög. Blågult sidenfoder (år 1884 bytte mössfabrikören självsvåldigt det röda fodret mot ett blå-gult; Uppsala universitets färger är röd-svart), blågul kokard. Denna modell bäres av de flesta andra studenter landet (utom på sina håll i Skåne) eftersom många anser denna mer estetisk och/eller för att man vill ha "det svarta bandet" (många tror att det endast är detta som symboliserar "teoretisk linje"). Dessutom bär de finska studenterna den sedan 1921. Används 30/4 - 30/9 i Uppsala (dvs "mellersta" och norra Sverige).
Studentmössa - Lundamodell: Kant i
mörkblått (Akademiska Föreningen har som sina färger
mörkblått och vitt), kulle i vit sammet, 3 resp. 4,5 cm (förr
5 cm) hög. Rött sidenfoder, blågul kokard. Används 30/4 -
4/10 i Lund - dvs "södra" Sverige (dvs i princip
söder om Göteborg/Jönköping). I Wexiö - som gammal filial
till Lund samt liggande i södra Sverige - bör således denna
modell företrädesvis bäras (vilket dock de flesta tyvärr inte
gör).
Den vita studentmössan kan emellertid även användas
"vintertid", men då endast till större festligheter
och/eller finare klädsel såsom frack/klänning ed (se tex
Nobelfestligheterna).
"Vinterstudentmössa" - ursprungligen endast i Lund: Kant och kulle av mörkblått ylle (nu sammet), 3 resp. 5 cm hög. Rött sidenfoder, blågul kokard samt ett vitt (i Lund) cirka 2 mm brett "band"(soutage) utanpå det blåa bandet vid kanten till kullen. Används 4/10 - 30/4. Denna mössa ses i regel - i alla fall förr i tiden - lite mer som en slags "vardagsmössa".
Bilder på dessa tre närmast ovanstående varianter
Lite senare tillkom även:
"Teknologstudentmössa med tofs": Uppkom för första gången vid Chalmers i Göteborg år 1878 (efter att ha inspirerats av den norska studentmössan). Finns i ett otal varianter vid olika teknologutbildningar över hela landet. Gemensamt för dem är dock att de i grunden består av Lunda - eller Uppsalamodellen, med den huvudsakliga modifikationen att en "tofs" hänger ned längs ena sidan. I denna tofs fäster man s.k. spegater (ett slags "kulor") i olika färger, vilka t ex symboliserar vilken inriktning man studerar eller om man är singel. I regel har man även en "vit" sommarmodell och en mörkare vintermodell som man byter vid valborg och omkring oktober månads ingång.
Dessutom finns numera ett otal varianter på
studentmössor på olika gymnasier, universitet och högskolor
landet över.
Betänkas skall även att både Uppsala-och Lundamodellen under
senare år har minskat i tygmängd, vilket är ett klart brott
emot Uppsala- och Lunds studentkårers stadganden över dessas utseende! Detta
förhållande gäller framförallt Uppsalamodellen som idag inte
på långa vägar är lika pösig som den var fram till mitten av
1960-talet. Att mössorna då minskade i tygmängd sägs ha
berott på att dåtidens studenter tyckte att den minskade
tygmängden gjorde mössorna snyggare (vilket undertecknad
verkligen inte håller med om).
Något som idag tyvärr av många glöms bort är studentkäppen, vilken fram till 1920-talet av många sågs som lika viktig att bära dagligdags som studentmössan
Bärandet
Huruvida mössan även skall bäras inomhus finns
det olika meningar om, beroende på om man följer gammal
traditionell sed att mannen i regel skall vara barhuvad inomhus
medan kvinnan alltid har rätt bära huvudbonad varhelst hon
befinner sig, eller mer modern sed att det inte är så noga när
och var man bär eller inte bär sin huvudbonad. Denna sista
"skola" är den idag mest vedertagna, och de flesta är
nog överens om att det i jämställdhetens namn inte kan anses
felaktigt att även det maskulina könet bär studentmössan på
t ex studentpuben. Till högtidsdräkt anses det dock oantastligt
riktigt att bära sin studentmössa även inomhus.
Dessutom bör mössan av de flesta inte bäras "rätt upp
och ner" som en s k baseball keps, utan bäras lite snett
lutande åt ena sidan på huvudet och/eller uppdragen i pannan.
Detta för att mössan på de flesta ser mer estetisk ut på
detta vis - men det är ju så klart en smaksak och man gör ju
som man vill.
Om man blickar tillbaka i tiden finner man i
princip att ju längre tillbaks på 1900-talet man går desto mer
finner man att studentmössan användes. Man kan säga att fram
till och med tidigt 1960-tal användes mössan ganska allmänt
till vardags och till fest. Den var en statussymbol i samhället,
och man kunde ju lika gärna bära studentmössa när man gick
och handlade istället för hatt, som modet då föreskrev. Men
alleftersom detta hattmode försvann, icke hattvänliga frisyrer
uppkom, samt att samhällsutvecklingen under 1960-talet alltmer
gick i radikal riktning, innebar detta att studentmössan bars
allt mindre. Märkesåret för mössans "död" är 1968, (egentligen
fel år, för det är inte förrän framåt 1971 som mössans
bärande verkligen får en sig en "knäck") då
studentrevolter svepte genom västvärlden som var allmänt
negativa till "gamla borgarbrackiga" traditioner, då
mössan av en del lades av eller t o m brändes av ett fåtal.
Samtidigt avskaffades även den gamla typen av studentexamen,
vilken studentmössan delvis var symbol för (men som egentligen
inte har något med gymnasiet att göra). Dagens studenter har
emellertid i ökad utsträckning tagit till sig studentmössan
igen. Med allt fog eftersom denna - som sagt - är en av
studenterna själva utvald gemensam och numera sedan länge
traditionell symbol.
Använd denna gemensamma symbol, studenter!
//Anders Samuelsson
Källor bl a Olof Gadds artikel i
"Kulturen" 1986, Hackzells bok "Den svenska
studentmössan" mm litteratur samt egna undersökningar
För mer information eller synpunkter kontakta föreningen på anders at
tjoho.nu
